I måndags bar det norr ut för veckan. I alla fall för mig. För Ramme blir det för två månader innan han kommer söder över igen för skollov och en fotbollsresa till Barca.
Norrut verkligen - för i dag har det snöat - fast inte mycket bara lite flingor i luften. När jag var här för två år sen tror jag det var så snöade det den 30 augusti, då låg det 2 cm på morgonen när jag vaknade. Så vill jag inte ha det denna gång i augusti...
Det känns konstigt att vara här i Kiruna och veta att jag kommer all lämna honom här och inte ses på två månader. Riktigt konstigt. Han verkar i alla fall helt till freds och det är det viktiga. Vi har farit om kring och fixat och shoppat i går och sen har han fixat själv igår kväll och idag haft upprop. Det är lite annorlunda här. De har bett att alla ska ha stövlar - och det har han nog inte ägt ett par sen dagis. Om inte stövlar så i alla fall skor som står emot väta. Undrar vad de ska ge sig ut på. Riktiga vildmarksäventyr?
Man skulle kunna tro att det är fjälljägarna för imorgon ska hela skolan springa Jägarmilen här inne i Kiruna. Får nog ta mig in från basen tills den börjar och se dem jogga Kiruna upp och ner. För den som inte vet; det är väldigt backigt i Kiruna. När jag sprang här en kväll (inte nu utan förrut) så var min upplevelse att Kiruna bara består av backar. Blir intressant att höra vilken upplevelse Ramme har av Kiruna - som joggare alltså.
Spännande och utmanande för alla parter. Mycket nytt, många frågetecken och dessutom i en främmande miljö. Men jag är helt övertyga - precis som Ramme - att det kommer att bli super. Alla är otroligt trevliga och tennisklubben tar emot honom med öppna armar. Fotbollen är lite mer trög men vi får se hur det går där det har ju inte gått många dagar att hinna kolla upp alla saker på. Jag tycker vi kommit en bra bit på väg och nu är det Rammes steg att fortsätta stigen själv. Vi finns ju naturligtvis om han vill.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar