En myra i

brallan har väl de allra flesta haft någon någon. Men nu är de så att unika jag varit i farten igen.

Vi satt i lugnan ro under parasollet och åt vår lunchmacka och kollade ut över bukten när alla segelbåtar lämnade hamnen (torsdag var detta) och så killade det till så där som det brukar göra i örat i bland när ett hårstrå fångas av vinden och kittlar till. Drog lite i och runt örat för att få bort hårstrået som killades. Trodde jag hade fått bort det men efter en stund kittlade det till igen och dessutom började det knastra i örat. Så där som om man fått vatten i örat och vill vända på sig och hoppa på ett ben. Försökte få bort knastret och kittlandet men tillslut bad jag Linus kolla om det kröp något i örat. Men det var bara mörkt. Ingenting som syntes.

Vi åt klart och la oss för att fortsätta slappa och läsa i solen. Men knastret gav inte med sig. La mig för att sola lite utan att göra något annat och bestämde mig för att det skulle få kittla - tills jag blev galen - och så skulle jag be Linus eller Rasmus komma över och titta i örat. Men när jag som bäst låg där och tänkte att nu står jag inte ut längre så åkte lillfingret in i örat och vips - längst ute på fingertoppen var en liten, liten myra. Den var säkert inte större än 2 mm men vilket oljud den kunde föra i mitt öra när den knatade omkring...

Nå ni som haft en myra i örat vet vad jag pratar om och ni andra får lov att föreställa er både hur det kittlade och hur det lät. Att testa är inte att rekomendera.