Underligt vad skönt det är med tystnad, fast tyst kan jag ju inte säga att det är egentligen. Utan mer att jag är tyst. Ensamt och tråkigt skulle säkert många tänka men det har det inte blivit än. Jag övar mig allt vad jag kan i att göra bara en sak i taget vilket är helt underbart. Det skulle jag verkligen tipsa andra om att prova. Det är inte lätt det vill jag lova men om man tänker till så funkar det och det är rätt skönt att vila hjärnan på det sättet.
Så här kan en dag se ut:
Upp när det börjar bli för varmt i rummet, vilket brukar vara vid ½9-9-tiden. På med lite kläder och en promenad ner för backen till bagaren för att köpa färskt bröd att ha med som lunchmacka. Tillbaka upp för backen och göra frukost som avnjutes i morgonsolens hetta. Efter frukost en Suduko – får alltså inte lösas samtidigt som frukosten intas utan efter. En sak i taget!
Insmörjning med sollotion efter att ha tagit rätt på frukostdisken – det var dagens hushållssyssla.
Promenad till någonstans där det är badbart – nära eller långt det får vinden tala om när jag packat väskan.
Väl på stranden kommer dagens andra utmaning. Visst vore det toppen att sätta på mp3-spelaren och slå upp den spännande deckaren men se det går inte. En sak i taget! Vilket jag väljer först? Tja det beror också på dagens vind. Det jag har mest lust med.
Lunchmackan intas utan bok och utan musik, för då äter man. En sak i taget!
Hemgången sker vid ½4-4 eller senare om jag är på närmaste stranden. Efter backen hem får man fika lite och framför allt dricka lite, kallt eller varmt.
En dusch, mer smörj och sen en lat stund kanske med Fotbolls VM eller bara en siesta.
Ner för backen igen – och stegen styr mot kvällens utvalda Taverna för lite mat i magen. Något gott grekiskt förstås och kanske en öl. Med jag väntar på maten tar jag upp mitt block och skriver lite, planerar hur jag vill utforma boken eller kanske ritar en första sida. När maten kommer njuter jag och äter i lugn och ro.
Promenerar ner maten lite och köper kanske med mig morgondagens yoghurt på vägen upp för backen igen.
Tillbaka sätter jag mig ute och skriver rent dagens funderingar, ibland i form av blogg som detta eller så skriver jag på bokens innehåll eller finslipar det jag skrivit tidigare.
Nå låter detta tråkigt eller långsamt? Inte för mig, i alla fall inte än. Visst längtar jag efter grabbarna och mina vänner. Det ska jag inte sticka under stolen med. Men vet ni, jag har valt detta helt själv och stormtrivs faktiskt med det. Och grabbarna kommer hit på slutet och mina vänner och allt annat finns ju kvar där hemma när jag kommer tillbaka så det är bara så himla häftigt att jag unnat mig detta!
Bidrar med en bild som jag inte tror att jag lagt ut förut. Njut tills nästa bild kommer. Mitt i bild är Red Beach och i förgrunden de underbart ”mjuka” gröna buskarna som jag skrev om tidigare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar