Många funderingar på sistone om vad tid är för mig. Det pratas ju kring att vi har mindre tid för allt nu, ditten och datten. Men logiskt så är ju tiden alltid den samma och har så varit, om inte jämt, så väldigt länge. 1 timme är 60 minuter för alla.
Hur kommer det sig då att väldigt många, väldigt ofta säger att tiden inte räcker till. Varje människa väljer ju vad han/hon vill göra med sin tid, för den är ju just Din alldeles egna. Om jag inte "hinner" så är det ju faktiskt en fråga om vad jag väljer att spendera min tid på och inte något annat. Oftast har vi ju inte en pistol mot huvudet men däremot kanske vi bara gör saker av ren vana. Snällhet/godhet. Eller bara för att slippa en konflikt. Har bara en uppmaning till mig själv och alla andra: Var och en bestämmer själv över sitt liv och det innebär att ta ansvar för sig själv och sina handlingar.
I ärlighetens namn har jag tröttnat lite på att det alltid klagas på att "det inte hinns med". Vad är det vi alla jagar - som vi ska hinna med?
Jag har faktiskt slutat springa till bussar/tåg/tunnelbanan. Det kommer flera.
Köer, jo de finns men jag väljer att se dem som en paus i stressen som råder runt mig. Jag kan ju inte göra något åt dem, så varför jaga upp sig?
Jag gör det jag hinner på jobbet, på för mig bästa sättet. Självklart har jag prestationskrav både av arbetsgivaren och på mig själv.
Jag är fortfarande tävlingsinriktad och gillar att ha mål uppsatta och jobba mot. Både på jobbet och hemma. Jag har inte blivit en dagdrömmare utan bara lite klokare och försöker ta en sak i taget. Men framför allt hittar jag saker som jag är nöjd att ha "hunnit med" och det är den stora skillnaden. Jag känner på min egen "nöjdhetsgrad" varje dag numera och oftast är det mycket positivt. Det glöms annars alldeles för lätt bort, allt det där "braiga" som gjorts under dagen.
Ta en paus och tänk efter och tillåt dig att få ha den känslan - nöjd!
1 kommentar:
Vad härligt klok och nöjd du låter!
Skicka en kommentar