November och sol - är det möjligt?

Jo det är det faktiskt även om solen tills igår - lördag - endast visat sig i 3,5 timme under november. För det hände igår, solen var framme så det var bara att hugga tag i kameran och bege sig ut på en riktig lång promenad. Promenaden blev väl inte så lång i km (ca 10) men i tid desto längre.

Det tar tid att fota, hitta fina platser, försöka hitta något vettigt att fota, vänta på ögonblick etc. Och för att inte tala om att mixtra och testa olika saker med kameran.

Många var de promenerande i Åkersberga igår. Solen lockar alla, vad vi längtat efter att den ska visa sig i alla fall lite, lite. På något underligt sätt kändes det som vår. Ni vet när man suttit inne och kurat en hel vinter och solens första strålar kommer fram och värmer. Man vill bara ut och njuta. Precis så var det igår och varmt var det också närmare tio grader i skuggan. Tur att jag lämnade vantarna hemma. Det hade sett lite löjligt ut att komma i vantar när det är plus tio grader. För vem har vantar i juni när det är runt tio? Inte jag i alla fall. Möjligen om man är på sjön.

Rundan jag gick var min vanliga Österskärsrunda och döm om min förvåning när jag kom ner till "Solbränna" så var där ett gäng med grabbar som tagit ner brädorna och windsurfade för fullt ute på Trälhavet. En och annan båt såg jag faktiskt också så det kan man väl säga att även sjön suger och inte bara solen. Otroligt många var nere på "Solbrännan" för att vara i november konstaterade jag. Jag kunde inte låta bli att så där och titta ut mot de som kämpade i blåsten och lyckades få till härligt med fart. Någonstans kom tankar från tidigt 80-tal till mig. När jag stod där på samma sätt med kamera, ung och kär och verkligen hade hela livet framför mig. Ingen aning om vilka dessa surfande killar var men de hade onekligen precis lika kul som vi hade då.

Det såg ut att vara perfekta förhållanden för att vindsurfa, jämn vind, inga båtar och alltså inga vågor och så SOL förstås! Det enda som inte var perfekt var nog vattentemperaturen. Men det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder...

Kvällen bjöd sedan på massor med tända ljus, två bra filmer med pizza emellan och så popcorn till. Så som det ska vara när man sitter ett gäng och kollar på film - nästan som på bio skulle man kunna säga. Och så lite snack till sent in på natten - precis som det ska vara i goda vänners lag! Alltid lika kul att ses.

Så kloka ord så jag vill bara berika er med dessa.

En gammal Zensägen

Gamle Ling Pu Jan bor med sin familj på en gård uppe på berget. En dag sliter sig två av hans hästar från sin hage och försvinner från gården.

Bönderna i dalen skyndar upp till Ling Pu Jang, bugar sig och beklagar olyckan som drabbat hans hus. Gamle Ling Pu Jang kliar sig i skägget, ser på dem och säger: Hur kan ni veta att det är en olycka som drabbat mitt hus? Bönderna går förundrade tillbaka ner i dalen.

Nu händer det sig att de två tama hästarna på sin färd genom landet sällar sig till en flock vilda hästar - och för sedan dessa vilda hästar med sig tillbaka till Ling Pu Jangs gård.

Bönderna i dalen skyndar upp till Ling Pu Jang, bugar sig och gratulerar Ling Pu Jang till den stora gåvan som kommit till hans hus.

Gamle Ling Pu Jang ser stilla på dem och säger: Hur kan ni veta att det är en stor gåva som kommit till mitt hus?

Bönderna går förundrade nerför berget igen.

Strax därefter sadlar Ling Pu Jangs son en av de vilda hästarna. Han kastar sig upp på hästen för att rida in den. Han blir omedelbart avkastad och bryter benet! Bönderna skyndar upp till Ling Pu Jang, bugar sig och beklagar den stora olyckan som drabbat hans hus.

Gamle Ling Pu Jang ser på dem och säger: Hur kan ni veta att det är en olycka som drabbat mitt hus? Förundrade går bönderna ner i dalen igen.

Strax därefter utbryter det rysk-kinesiska kriget. Alla byns söner blir inkallade till soldater, utom Ling Pu Jangs son - för han hade brutit benet.

En helt vanlig söndag i november

Så vad gör man när man än en gång slår upp sina blå och konstaterar att det är grå, grå, gråväder ute. Tja varför inte ta fram datorn surfa runt lite, tända ljus och göra sig ytterligare en kanna tea, förutom den jag just druckit till frukost då menar jag.

Jag har kommit på varför löven byter färg på hösten. Det är för att kunna ge oss människor lite färg på tillvaron i november. Alla nyanserna på löven från gul-orange-rött och sen när de trillar ner så sitter rönnbären kvar för att fortsätta ge oss lite glädje med sina härliga röda färg.

Ingen bok som lockar idag - har läst mig helt slut i huvudet på senaste tiden. Behöver smälta allt och bara få sitta och drömma lite känns inte helt fel. Drömma om värme, sol och tystnad. Okey då kanske lite vågskvalp mot en strand eller lite fåglar som kvittrar och en båt som syns i fjärran. Kan inte riktigt bestämma mig för vad som är bäst en klippa i den svenska skärgården en härlig sommardag eller den underbara värmen av solen i Grekland i början på juni innan det blivit fint i Sverige. Varför välja, det går ju att ha båda :-)

Men som sagt var just nu är det en grå novemberdag utanför mitt fönster. Visserligen kan även dessa dagar fångas och bli fina bilder men visst är det härligare med sommar bilder. I alla fall där kommer jag tveklöst att alltid välja sommarbilder som favoriter.

Njut ändå av det lilla ljuset som vill titta fram - för längst där borta finns det även om man kanske inte alltid tror det.

Nåväl dit är det en tid och innan dess en jul till. Det är helt otroligt när jag tittar ut genom mitt köksfönster så ser jag att grannen redan satt upp gardiner med tryckta stora blaffiga amarylis på. Det är ju i alla fall två veckor kvar till första advent och amarylis ska man ha i krukor inte på gardiner men jag kanske är lite för fyrkantig.

Nytt kök - blåtrollet har varit i farten.

Det tog ett tag - jag beställde nya luckor i juni - sen var det naturligtvis leveranstid på dem för det måste måttbeställas. Men fina blev luckorna, för att inte tala om de underbara ekskivorna som ersatte de hemska vita laminatskivorna som suttit där... ja inte vet jag hur länge.

Och så det bästa till sist. Jag fick mitt blåa i köket också för inte kunde jag behålla det gamla beiga kaklet med bruna blommor. Jag ville ju ha något som verkligen lyfte köket och de underbara ekskivorna.


Det blev glasmosaik - poppis tredimensionellt och häftigt. Vilket lyft det blev i köket !

Så nu har jag gjort årets byggprojekt färdigt. En ny altan på framsidan på försommaren och nu ett riktigt häftigt kök. Det kostar att ligga på topp som vi brukar säga men vad gör väl det när man får vara så här nöjd och glad.