On tour är nu avslutat

Oj, oj ingen rast och ingen ro. Vilken vecka den senast varit. Det var länge sedan jag tillrygga la så här många mil på så få dagar. Den ena "resan" har jag ju redan redogjort för. Det var den härliga basket-resan till Borlänge tillsammans med ett underbart gäng basket-tjejer från en svunnen tid. Jag rider fortfarande på den helgens minnen.

Direkt från Borlänge bar det sedan av till norra Sverige. Från begynnande vår i Borlänge till sträng kyla och en massa snö i Kiruna. Planet upp på söndag kväll och snacka om att det kändes underligt att måndag morgon sitta och äta frukost med en meter snö utanför fönstret när jag 24 h tidigare satt och tittade ut på en grå vårmorgon i Borlänge. I alla fall - full rulle med jobb i två dagar och sen planet ner mot Stockholm igen.

Väl hemma tisdag kväll var det bara att slänga en maskin i tvätten och sen packa om. Bilen till jobbet onsdag morgon och sen direkt mot Norrköping och mina goa gymnasievänner som bor där. Supertaijming också jag hade sagt att jag skulle komma senast kl 19 och en minut före tittas det ut genom fönstret på dörren av familjefader och där står jag - on time... Fast vad hade de väntat sig det är ju en tidsperfektionist som är "on tour" denna vecka. God pasta serveras och med det ett gott vin. Trötta som vi är så dimper vi i säng tidigt. Upp på skärtorsdagen och efter en frukost och en promenad längs Strömmen så sätter jag mig i bilen för vidare färd ner till Växjö.

Hade sagt att jag skulle komma senast 14 och tio minuter innan ringer jag Peters föräldar och säger att nu är jag framme och har parkerat precis nedan deras nya lägenhet. Är det sjukt att kunna passa tiden så här väl? Att klara att pricka det så himla precis när jag inte ens kört denna sträcka själv förrut utan bara vet hur långt det är.



Härlig påsk i ett vårfint Småland - fick t.o.m. se två vitsippor i solen när vi promenerade runt Växjösjön i solgasset. Träffades på middag hemma hos Peters ena syster den ena kvällen och lördagen hade andra systern och jag en dag på "stan". Konstigt nog till hennes mans glädje för det inhandlades en hel del saker. Men hon brukar komma hem och säga att det inte fanns något till henne och det inträffade inte denna lördag. God middag igen med påsktårta till efterrätt.

Söndag var det dags för hemfärd. Åter igen hade jag sagt att jag skulle vara i Norrköping för en fika kl 14 ca och kom dit sju minuter efter sagda tid... Vad säger man? Vila i solen ett par timmar efter lite pannkaksfika och sen var det bara att sätta sig bakom ratten och bege sig de sista knappa 20 milen hem till Åkersberga.

Landade med en pizza i soffan strax före kl 20 hemma - jag hade tänkt vara hemma senast då...

Puh nu behöver jag åka och jobba så jag får vila lite.