Adventstider...

Nu får alla en anledning till att tända ljus i stugorna. Det är otroligt mysigt att i det gråa ljuset, som kallas dag, så här sista dagen i november kunna se alla uppsatta stjärnor, adventsljusstakar och ljusslingar som lyser i de annars så mörka fönstren. Saknar dock snön som fanns förra veckan, men som nästan alltid i Stockholm så försvinner den fortare än kvickt nu för tiden. Annat var det förr när jag var liten, då var det alltid vitt ute till advent och till jul. I alla fall minns jag det så.

En tur på min nya cykel i det ruggiga gråvädret fick mig att komma hem och vilja ha lite glögg framför en brasa. Men så blir det nog inte - dels har jag ingen brasa att tända och glöggen känns onödig att öppna för en liten mugg. Jag sparar mig till "lusseglöggen istället". Kanske bakar jag lussebullarna senare i kväll och får då en saffransbulle när jag tänder det första adventsljuset.

Första julbordet är avklarat också - redan säger säkert många - i fredags, då det var "Båtfest" ombord på Rödlöga. Trevligt initiativ och jag tackar Ann & Per att jag blev inbjuden. God mat, god stämning och härligt sällskap av människor från olika platser. Levande musik är alltid bäst!

Advent är glädje och längtan till jul, eg väntan av firandet av Jesu födelse (traditionellt). Jag hoppas kunna frambringa lite glädje och förväntan inför julen när den närmar sig lite mer. Jag ser fram emot lusseglöggen först och hoppas alla tonåringarna kan var här och lite vänner som droppar förbi. Det finns många sätt att värma en tillvaro...

I fall någon undrar...

Vad gör man en ledig dag mitt i veckan?

Jag har fått frågan från flera håll på sistone. Och för er som vill läsa tänkte jag beskriva en helt vanlig onsdag så som många av dem varit denna höst för mig.

Först sover jag tills jag vaknar eller tills sönerna kommer och väcker mig så att vi äter frukost tillsammans innan de går till skolan. Slöar lite, vaknar helt enkelt i min egen takt.

Kanske kommer någon av grabbarna hem på håltimme eller efter skolan och då får vi värdefull tid tillsammans under härligt lugn. Vilket privilegium!

Jag gör precis det som faller mig in just precis den onsdagen - Seize the day!
Ibland sticker jag och tränar en vända i gymmet, går en promenad i solskenet, målar lite keramik eller bara stökar hemma för det är just det jag känner för just då.
Ibland blir det en lunch med någon vän eller en fika på kvällen, en stund i telefon med någon som jag inte pratat med på länge.
Eller i all enkelhet musik i högtalarna, en film/CSI som rullar på 42'':aren och jag i soffan.

Onsdagarna är mina alldeles egna dagar för att göra det som jag har för händerna och jag försöker även göra det till dagen då jag inte kopplar in hjärnan, inte så mycket tankar på djupet. Inget igår i tankarna och heller inget framåt, utan bara "Carpe Diem".
Det är inte alltid lätt och visst det trillar någon tår även onsdagarna precis som alla andra dagar i mitt liv sen den 12 juni i år... Just nu, fram till årsskiftet, är onsdagarna mina dagar för att ladda batterierna och orka veckans alla andra dagar.

Seize the day and enjoy every moment of it, every day!

Giraffspråket - överblick och empati

Var på en föreläsning idag som DFS hade för ITQ om Giraffspråket. Föredraget hölls av Karin Idar.

Vilka känner till "giraffspråket"? Lite nyfiken måste jag säga att jag var det var ju därför som jag anmält mig. Det var inte så många som kände till uttrycket giraffspråket men efter lite närmare beskrivning så var det rätt likt samma modell som många använder sig av för effektivare och mer produktiv kommunikation bl.a. för personlig utveckling.

Modellen innehåller fyra steg - Observation - Känsla - Förväntan/Behov - Önskemål.

För att det ska fungera att använda sig av giraffspråket behöver man ha kontakt med sina egna känslor, kunna hantera sina känslor samt kunna motivera sig själv. Nästa steg är att kunna uppfatta känslor hos andra och kunna skapa och bevara relationer till andra.

Giraffen står som symbol för Överblick (den långa halsen) och för Empati (det stora hjärtat, ca 10-12 kg).

Giraffspråket strävar efter att skapa en miljö där man uppmuntrar till kontakt och minskar riskerna för motstånd och aggression i kommunikationen. Det motsatta kallas för vargens språk och det är ett sätt att kommunicera på som driver fram agressioner, motstånd och lust till hämd.

Vad gav dessa två timmar mig? Kanske en liten stig tillbaka till det som intresserade mig före sommaren. Kanske en stig in i vinterns snöoväder och kanske, kanske en liten nästan osynlig stig ut ur det kaos som har varit hela sommaren och hösten för mig. En annan dag kanske jag bloggar om det men inte nu...